Dag 02 – Min första kärlek

Min första kärlek bodde två hus ifrån mig. Han var blond och busig och våra föräldrar hade fester ihop på nätterna. Jag vet inte riktigt hur det kändes men det var på något sätt självklart att det var vi två. Jag brukade kalla honom min kille. "Jag ska gå till min kille nu", så sa jag. Sen satte vi oss på hans systers rum och bajsade på hennes golv. Fast jag hoppas och tror att det hände långt innan jag ens kunde säga "min kille". En annan gång rymde vi och hela gårdens föräldrar sprang runt och letade. De hittade oss utanför Ica Ettan på våra trehjulingar dit vi hade cyklat för att köpa godis. Sen växte vi upp och jag tror att vi var tillsammans ett tag varje år. Jag tror att jag och Lisa turades om. Man gjorde ju så då, frågade chans och gjorde slut, fast egentligen var det ingenting som förändrades. En gång i fyran-femman när vi blivit lite för gamla för att fråga chans och vara ihop så åkte vi längdskidor hem tillsammans från skolan. När vi var på övre gården så sa han att han saknade tiden i lågstadiet när han hade så många tjejer. Det är konstigt men det tillfället är något jag minns väldigt tydligt. Jag tror att jag tog det som en komplimang.